Den här kan ni ju inte ha missat! Den är superbra! Så jävla kul!

Tror iaf att det är nåt sånt den heter på svenska, nu har den kommit på film :)

Yes, jag började om igen efter att ha läst fördigt seriens första tre böcker, men 1) dom är så satans bra 2) jag hade ingen annan bok att läsa för tillfället. Till och med nu hittar jag detaljer som jag missat de första två gångerna...

Men iaf, har inte läst så långt då det låg en Sookie-bok och väntade, men jag hittade en grej som jag inte funderat så mycket över tidigare...

OBS EV SPOILERS I ERAGON!

I kapitlet "Dödsbädden" på sidan 93 drömmer Eragon, bara det att han vid flera tillfällen får sanndrömmar eller varsel. Det var så han visste att Arya existerade - vad han inte visste var ju vars. Senare i andra boken har han också ett - där han ser sig själv ligga på marken mitt under ett krig. Dom där sakerna var på riktigt! Så jag undrar om inte det här är det första varslet han får, men vi som läsare vet inte om det än och lägger det inte på minnet förrän andra, tredje gången man läser böckerna.

"Han såg en grupp människor på stolta springaresom närmade sig en enslig flod. Många av dom var silverhåriga och bar långa lansar. Ett främmande och vacker skepp väntade på dom, glänsande i månens klara sken. Gestalterna gick långsamt ombord på fartyget; två av dom, längre än alla andra, gick arm i arm. Deras ansikten var dolda av kåpor, ändå kunde Eragon avgöra att den ena var en kvinna. De stod på fartygsdäcket och betraktade stranden. På den steniga stranden stod en ensam man, den enda som inte gått ombord. Han kastade huvudet bakåt och gav ifrån sig ett långt skri av saknad. Medan det dog bort gled skeppet bort längs floden, utan vind eller åror, ut i det flacka, tomma landskapet. Synen fördunklades, men just när det höll på att försvinna skymtade Eragon två drakar i skyn."

Mina funderingar kring det där då, ja... det är många. Eragon har blivit förutspådd att han kommer att lämna landet Alagaesia för alltid för att aldrig återvända. Troligen är det då sig själv han ser, samt att det är alverna som lämnar honom i skeppet. Två drakar sätter lite myror i huvet på mig också, men jag har funderat lite där också och det hänger ihop om man lägger samman bitarna lite...

Hittade det här klippet på en av alla dessa hemsidor, men mindes inte vilken så jag letade fram det på YouTube istället. Det är Paolini himself som avslöjar en helmis.

Det krävs inte många IQpoäng för att fatta vem han menar, om man tänker efter en sekund. Så två drakar i skyn = mor och dotter/son.

Sen är jag jävligt orolig över vad han har tänkt hitta på med Murtagh och Törne, för ingen av dom är ju ond i grunden - dom är tvingade att göra det dom gör. Och åtminstånde den förstnämnda är en av mina favoriter i serien (Törne känner vi ju inte än så kan inte säga så mycket om honom). Och samma med Shruikan - Galbatorix drake, ska han döda honom också? Eller går han fri och får leva som vild eller nåt?

Fattar ni att jag blir knäpp av att sitta och vänta, med alla dessa funderingar och frågor som snurrar i skallen på mig?! Det känns nästan som om det är mitt eget öde jag sitter och väntar på ska bli bestämt! Fan också! Man ska inte hasta med böcker - då blir det inge bra, men kom igen nu! Det här är ju löjligt!